Först lite ord om situationen i Grekland, vi åkte ju och kom precis när det var som värst, och ja, grekerna köade vid bankomaterna, och ja, dom som kunde handlade och la nog upp ett lager på vad vi såg, toalettpapper, torrvaror, tvål och schampo, ja såna saker, men det var aldrig något tjafs, vi kunde betala med kort där vi ville, även om alla gärna ville ha cash så man fick ju sprida gracerna! Enda gången vi var tvungna att ta ut en större summa var när vi skulle betala färjebiljetten till Italien, och då hade det gått många veckor sedan den stora krisen var, så det fattade vi inte, eller jo, grekerna kommer ju inte åt sina bankkonton, och värst var det väl för företag, men det var inget problem i sig. Däremot så var grekerna oroliga på vad som ska ske, och det med momsen var ju lite förvirrande, vi får väl se om det blivit dyrare(hur det nu kan bli dyrt när det redan är billigt...) nästa år när vi kommer tillbaka, för det var alla rörande överens om, att Grekland behöver sina turister och att vi fortsätter komma dit och hjälper dom genom att handla lokalt, köp av bonden vid vägen, gå till slaktaren/fiskaren, och det tänker i alla fall vi göra!!!
Ska vi ha en liten bildkavalkad kanske...
Äntligen framme, tog ett tag att köra genom alla länder, mycket vägarbeten i Serbien och Makedonien, men aldrig några problem utan det rullade så sakta!
Tidig morgon på Sithonia, Halkidiki, ett av våra fricampingställen, ja så var det ju det här med polisen...dom kom mycket riktigt, men dom sa att det var ok att stå där vi och en del andra husbilar stod, men inga möbler runt bilarna, utan sitt på stranden som andra gör, och inga problem för oss, ni ser hur långt vi har till vattnet va?!?
Eftersom vi körde lite öst till väst i år, så var vi ju tvungna att åka till vår favoritcamping, Sikia i Kato Gatzea utanför Volos på Pelion, och för första gången på 11 år fick vi den bästa platsen! Det märktes att dom inte hade lika många gäster som förut, och i restaurangen var det som vanligt god mat, men mindre att välja på, typ att man körde dagens med det man hade och kunde köpa, det gjorde inte oss något, vi cyklade och återupptäckte andra små byar och alltid fanns det väl någon taverna...
Utsikten vid vår plats på Sikia...
Som alltid, så kommer man till en vägkorsning, och där kan man inte komma överens, vilket gjorde att vi åkte och åkte, det enda vi visste det var att vi skulle ner till Peloponnessos, och det blev kustvägen till Napflion, det var många år sen vi körde där, och jag kommer ihåg att vi tyckte det var läskigt jag och barnen då, och det var det fortfarande, men med åren har man vant sig, så det var inte den värsta vägen vi åkt!!! Kom så fram och åkte upp och sen ner till Karathona beach, också ett fricampingställe, och där var samma sak, polisen hade varit där, inga möbler framme utan sitt på stranden, helt ok för oss...
Här har vi nog resans höjdpunkt, cykelvägen från Karathona beach in till Napflion, den gick inte av för hackor den! Och vilken mysig stad det är, där hade vi kunnat stanna länge...
Verkligen en fin strand och lagom med folk...
Fortsättning följer, på återseende, AEL
